Skanska – väl positionerat för tillväxt och en intressant värdering

I dagsläget äger jag inga aktier i Skanska. Jag var intresserad att gå in i bolaget när kursen låg omkring 150-160 kr för ett drygt år sedan men av olika anledningar blev det inte så, bland annat eftersom jag inte hade tid att analysera bolaget lite närmre. Därefter steg kursen och jag drabbades av den psykologiska effekten att bolaget plötsligt såg dyrt ut eftersom jag mindes att det ju kostat 160 kr alldeles nyss. En dum fälla att gå i så jag tänkte göra bot och analysera bolaget så att jag kan släppa den gamla referensramen och istället få en ny känsla för vad som är ett intressant pris på bolaget.

Viktiga nyckeltal för Skanska 2010 - 2016

Min vana trogen börjar jag med att titta på nyckeltalen för tillväxt och kapitalersättningsmarginal. Som syns i diagrammet finns ingen tydlig trend, istället är det den höga variationen, speciellt i tillväxten som sticker ut. Jag gissar att en del av denna stora variation beror på bolagets verksamhetsområde med en del stora projekt där timingen i slutförandet av dessa kan ge stora utslag på enskilda år. Som väntat ger variationen utslag i bolagets betavärde som ligger över ett. Tittar man på snittsiffrorna för perioden i diagrammet så har tillväxten legat på 3,1 % i genomsnitt medan kapitalersättningsmarginalen legat på 4,7 %. Kapitalomsättningshastigheten har legat på 1,5 i snitt för 2010-2016.

Jag väljer att göra min grundanalys utifrån dessa snittsiffror. Med min försiktiga metod antar jag därför en tillväxt på 3 % och en kapitalersättningsmarginal på 4,0 %.  Dessa siffror varierar jag sedan i en känslighetsanalys. Kapitalomsättningshastigheten antas vara 1,5 i samtliga fall.

I analysen upptäcker man utifrån dessa antaganden snabbt ett problem. Med den måttliga tillväxten växer kapitalbehovet långsamt vilket gör att bolaget enkelt finansierar sig självt. Detta gör i sin tur att soliditeten går upp (skuldsättningsgraden går ned) vilket ju kan låta positivt. Det är dock inte självklart, speciellt inte i detta fall. Skanska arbetar med en stor hävstång för att skapa avkastning på kapitalet. Om skuldsättningsgraden går ned så minskar hävstången vilket jag inte tror att bolaget är intresserat av även om det minskar risken i bolaget. I min simulering låter jag därför utdelningen bli högre än de 70 % som bolaget anger som ett slags tak i sin policy. Det är tveksamt om de verkligen kommer att gå över 70 % i den ordinarie utdelningen givet denna policy men med mina antaganden kan en extra utdelning vara realistisk vid något tillfälle de närmsta åren. Alternativt kan man konstatera att bolaget är väl rustat för en snabbare tillväxt än den jag antar.

Simuleringen ger för grundfallet siffrorna som syns i tabellen nedan. Jag har denna gång inte avrundat siffrorna för utdelningen.

ÅR	Vinst per aktie	Utdelning
2017	11,20	8,40
2018	11,49	8,62
2019	11,79	8,84
2020	12,10	9,08
2021	12,42	9,32
2022	12,75	9,56
2023	13,09	9,82
2024	13,44	10,08

När jag varierar antagandena och t ex låter tillväxten bli högre – 4 % istället för 3 % kvarstår faktum att bolaget kan finansiera detta utan någon som helst press på soliditeten och kan även i detta fall dela ut en stor andel av vinsten. Ökningen i vinsterna är dock måttlig givet antagandet om att marginalerna ligger kvar på 4,0 %. Större effekt får man om man antar att marginalerna istället blir 4,5 % (men nu tillbaka till den lägre tillväxten på 3 %). I detta fall blir vinsterna per aktie mer än 10 % högre för varje år.

Vad betyder då alla dessa siffror för värderingen? Vanlig nuvärdesberäkning med 10 % som avkastningskrav och antagandet om att marknaden vill ha ungefär 4 % direktavkastning på aktien ger en värdering på ungefär 190 kr, oavsett om man tittar på siffrorna för endast 5 år eller för alla 8 åren. Den lite högre tillväxten ger med samma metod en värdering på ungefär 200 kr. Med de lite bättre marginalerna blir värderingen ungefär 215 kr.

Givet att det pratas om stora behov av nya bostäder i bl a Sverige och Trump som säger sig vilja satsa jättebelopp på förbättrad infrastruktur känns alla antaganden jag gjort som fullt rimliga, även kombinationen med den lite högre tillväxten med bättre marginaler som jag inte ens analyserat. Det är därför intressant att aktien i skrivande stund kostar 211 kr och det med en snart kommande utdelning på 8,25 kr. Jag konstaterar att aktien (till min överraskning) känns intressant och relativt köpvärd, speciellt om man står ut med stora variationer mellan åren. Kan också meddela att jag irriterad på mig själv för att jag inte köpte in mig när kursen låg under 160 kr!

Beijer Alma – Värdering med en undran

Bolaget Beijer Alma utgör en liten del av min portfölj. När jag köpte in mig i bolaget (efter en viss analys av bolagets finanser) tyckte jag att bolaget kändes klart köpvärt. Sedan dess har kursen, alltså marknadens värdering av bolaget, skjutit i höjden och ligger nu ungefär 25 % högre än mitt genomsnittliga anskaffningsvärde. Efter bokslutskommunikén som kom för ett tag sedan finns det nu mer information att ta med i analysen. Eftersom jag köpte in mig i bolaget till en klart billigare peng än vad jag kan göra idag finns det ju en psykologis förklaring till att jag tycker bolaget känns dyrt i nuläget. Frågan är om en mer objektiv värdering med hjälp av senaste finansiella informationen pekar i samma riktning eller om den kan övertyga mig om att min instinktiva känsla är fel?

I diagrammet syns utvecklingen för de två viktigaste nyckeltalen i min analys, de som jag måste göra antaganden om för att kunna göra en värdering. Tillväxten i nettoomsättning är minst sagt varierande och snittade i perioden 2011-2016 på 7,8 %. Kapitalersättningsmarginalen är mer stabil men skapar ändå en del oro. Även om man inte kan kalla det en trendmässig försämring av marginalerna så finns det tendenser i den riktningen. Dessutom visade året 2016 den lägsta kapitalersättningsmarginalen för åren mellan 2010-2016 och var 12,9 %.

I en grundvärdering som jag sedan gör lite känslighetsanalyser på i syfte att se hur känslig värderingen är för mina antaganden antar jag 12,0 % i kapitalersättningsmarginal de kommande åren. Det ger utrymme för en ytterligare försvagning i marginalerna och en nivå som bolaget med hyfsad rimlighet kan nå. Jag antar att tillväxten i nettoomsättning är 7 % per år. Det är egentligen för optimistiskt men mina känslighetsanalyser visar att lite variation i tillväxtsiffran inte tydligt slår igenom på värderingen. Kapitalomsättningshastigheten har snittat på 1,19 ggr/år mellan 2010-2016 och med liten variation så jag väljer den siffran i mina antaganden om framtiden.

Det som tydligt framgår i min simulering utifrån dessa antaganden är att bolaget balanserar på en slags gräns. För med en kapitalomsättningshastighet på 1,19 och en tillväxt på 7 % (eller däromkring) så binds och behövs allt mer kapital i bolaget. Om marginalerna då faller lite till, t ex till 12 % blir det svårare att klara denna finansieringssituation med bibehållen utdelning till ägarna om man inte vill försämra soliditeten allt för mycket (eller göra en nyemission).

Normalt skulle jag i analysen i detta fall anta att utdelningen till ägarna skulle sänkas. I just detta bolag tror jag att ledningen vill undvika detta, vi har att göra med ett företag som historiskt helt enkelt inte sänker. Om detta antagande stämmer (tillsammans med övriga i min försiktiga analys) infinner sig en press på finansieringssituationen i bolaget de närmsta åren och som syns i tabellen nedan tar det då flera år innan utdelningen kan höjas trots tillväxten i bolaget.

ÅR	Vinst per aktie	Utdelning
2017	10,93	9,50
2018	11,66	9,50
2019	12,44	9,50
2020	13,28	9,50
2021	14,19	9,50
2022	14,68	10,00
2023	15,20	10,50
2024	15,76	11,00

I mina känslighetsanalyser finner jag att denna stora press på finansieringen av tillväxten i bolaget (7 %) minskar drastiskt om marginalerna kan öka till 14 % istället för att sjunka till 12 %. I fallet med högre marginaler kan utdelningen förmodligen börja öka redan nästa år.

En analys av en lägre tillväxt än i grundanalysen, 5 % men antagandet om kapitalersättningsmarginal på 12 % gör att finansieringssituationen underlättas eftersom mindre kapital behöver bindas i bolaget. Det gör i sin tur att utdelningen kan följa ungefär samma mönster som i grundantagandet med skillnaden att utdelningarna mot slutet av perioden efter 7-8 måste bli lägre. Detta är naturligt eftersom tillväxten är lägre i detta fall.

Värderingen då? Nuvärdesvärderingen av framtida utdelningar är enkel, det svåra är att avgöra ett rimligt värde på aktien/bolaget i slutet av perioden. Jag gör en värdering där jag tar hänsyn till de kommande 5 åren i simuleringen och en där jag tar med 8 år. Detta mest för att se om det blir någon stor skillnad. Oftast blir det inte det, inte heller i detta fall. För att få en värdering av aktien i slutet av analyserad period antar jag något om kravet på direktavkastning under just det året. Idag ligger den i Beijer Alma på ungefär 4 % vilket är ganska rimligt för växande bolag i denna sektor. Om jag antagit lägre tillväxt hade jag ökat denna siffra.

I basanalysen och med 10 % som avkastningskrav landar jag då i en rimlig värdering av bolaget på 200 kr och på i stort sett samma siffra för fallet med lite lägre tillväxt. För fallet med högre kapitalersättningsmarginal (14 %) blir värderingen i intervallet 235-250 kr, ungefär där bolaget handlas idag.

Jag konstaterar att marknaden tycks anta att marginalerna i bolaget inte försämras, snarare att de ska förbättras. Jag vet inte om detta är rimligt och jag undrar varför marknaden gör denna bedömning. Det är kanske rimligt men i dagsläget känns det inte lockande för mig att köpa fler aktier i bolaget.

Axfood – En försiktig värdering

När Axfood släppte sin bokslutskommuniké ägde jag inte några aktier i bolaget. Marknaden blev något besviken efter rapporten och aktiepriset dippade omedelbart. Jag som sneglat lite på Axfood blev intresserad, kunde prisfallet göra att det var ett bra tillfälle att gå in i bolaget? I grunden handlar mitt intresse för bolaget om att jag saknar bolagstypen – basvaror till konsument, lågt betavärde och stabil utdelning i min portfölj.

Jag gjorde en snabbanalys med beaktande av de data som fanns i senaste rapporten, fann att priset kändes hyfsat och köpte några aktier. Nu har jag fått tid att göra en djupare analys och ser att min ursprungliga värdering nog var hyfsad men låg kanske en tia för högt om jag ska använda min vanliga princip om försiktig värdering. I diagrammet nedan syns utvecklingen av två viktiga nyckeltal i Axfood.

Tillväxten varierar men trenden är positiv, egentligen starkt positiv med tanke på vilken bransch det rör sig om. Även trenden för kapitalersättningsmarginal är positiv vilket är intressant. Mellan 2011 och 2016 snittade bolaget på 4,0 % i tillväxt, 3,8 % i kapitalersättningsmarginal och 4,09 i kapitalomsättningshastighet.

Normalt skulle jag välja att analysera att basscenario med antaganden om nyckeltal en bit under detta historiska snitt men eftersom trenden är positiv och de senaste två åren varit klart bättre väljer jag siffror i närheten av det historiska snittet, helt enkelt för att undvika en absurt låg värdering som jag inte skulle ha nytta av. Därför utgår grundscenariot ifrån antaganden om nyckeltal som de kommande åren ligger på:

• 4,0 % för tillväxten i nettoomsättning.
• 4,0 % för kapitalersättningsmarginalen.
• 4,09 för kapitalomsättningshastigheten.

Dessa tal varieras sedan i en känslighetsanalys för få en känsla för hur stor risken för sämre utveckling alternativt möjligheten till klart bättre utfall är. Simulering av grundscenariot 8 år framåt ger följande värden för vinst per aktie och utdelning.

År	Vinst per aktie	Utdelning
2017	6,62	5,50
2018	6,88	5,50
2019	7,16	6
2020	7,45	6
2021	7,75	6,50
2022	8,06	6,85
2023	8,38	7,10
2024	8,71	7,40

Denna utveckling kan tyckas dålig för de som följer och tror på aktien. Man ska då komma ihåg att dessa siffror inte är en prognos utan ett scenario med svarare utveckling än som visats sig i nyckeltalen de senaste åren. Det finns alltså en viss säkerhetsmarginal i dessa siffror. Genom att ta det historiska kravet på direktavkastning i bolaget (4,71 % åren 2011-2016) kan framtida aktiepris skattas. En nuvärdesberäkning av utdelningarna och ett framtida aktiepris med 10 % avkastningskrav ger en värdering på ungefär 110 kr per aktie. För ett bolag med så lågt betavärde som Axfood kan dock 10 % i avkastningskrav var lite mycket begärt. Går man ned till 8 % närmar man sig 120 kr i värdering. Båda värderingar är exklusive årets utdelning på 6 kr.

Riskerna eller möjligheter men en positiv uppsida då? En sänkning av tillväxttakten till 3 % (från 4 %) påverkar endast värderingen marginellt, det är alltså inte här riskerna eller möjligheterna egentligen ligger. Istället ligger det (som vanligt) i marginalerna. Ett fall i marginalerna till 3,3 % (från antagandet om 4 %) plockar direkt bort ungefär 30 kr från värderingen. Siffran 3,3 % var inte tagen ur luften utan det är den lägsta marginalen bolaget visat i perioden 2011-2016, man gjorde detta under 2012. Om vi istället tittar på fallet där Axfood kan ligga kvar på marginalerna från 2016, (4,4 % istället för 4,0 %) så landar man en tia högre än i basscenariot. Intressant nog är det här marknadens värdering ligger idag, givet 8 % avkastningskrav och exklusive utdelningen.

Sammantaget tycker jag att aktien känns klart attraktiv om den kommer ned till intervallet 110-120 kr men känns ändå som ett ok köp redan vid 130 kr, allt utan årets utdelning inräknad.

H&M - uppdaterad värdering

Min första värdering här på bloggen blir på det förmodligen mest diskuterade bolaget i bloggsfären, H&M. Det är kanske lite tråkigt men samtidigt vill jag göra denna egna värdering av bolaget för att undvika att färgas allt för mycket av det andra skriver om det. När jag senast värderade H&M gjorde jag följande antaganden enligt min princip om att försöka hitta ett slags sämsta utfall för bolaget.

• Tillväxt i nettoomsättning 7 %
• Kapitalersättningsmarginal 12 %
• Kapitalomsättningshastighet 2,0

Dessa värden antogs gälla för 2016 men också för alla kommande år. Nu vet jag att utfallet för 2016 hamnade väldigt nära mina antaganden och jag inser att mitt ”sämst tänkbara utfall” faktiskt kan bli ännu sämre. Samtidigt finns i rapporten för sista kvartalet tendenser till att resan utför i marginalerna avstannat. Denna resa när det gäller kapitalersättningsmarginalen syns i diagrammet nedan tillsammans med tillväxten i nettoomsättning.

Eftersom jag för enkelhets skull håller de antagna nyckeltalen konstanta över tiden och det samtidigt fanns vissa positiva tendenser för sista kvartalet väljer jag att fortsätta att se mina antagna nyckeltal som en slags botten. Visst kan värdena för 2017 bli sämre men sett över några år borde H&M kunna upprepa dessa nyckeltal (egentligen förbättra dem). För säkerhets skull gör jag dock en känslighetsanalys där jag varierar marginalerna och tillväxten för att se hur känslig värderingen är för dessa parametrar.

Mitt grundscenario har alltså en tillväxt på 7 %, kapitalersättningsmarginal på 12 % och en kapitalomsättningshastighet som jag nu dragit ned till 1,95. Omsättningshastigheten har snittat på 1,96 de senaste 7 åren och var senast 1,95. Dessa värden hålls konstanta för kommande år. I variationen testar jag med än sämre marginal, ned till 8 % och för tillväxten testar jag med 10 % eftersom det nya målet för bolaget är en tillväxt i intervallet 10-15 %.

Simuleringarna ger sedan upphov till en stor mängd siffror och det går inte att ta alla i detalj här. Men kikar vi på vinsten per aktie (efter skatt) samt en utdelning som tar hänsyn till bolagets finansieringssituation ger simuleringen följande värden för grundscenariot.

ÅR	Vinst per aktie (kr)	Utdelning (kr)
2017	11,56	9,75
2018	12,37	10
2019	13,23	10
2020	14,16	10,75
2021	15,15	11,25
2022	16,21	12
2023	17,35	13
2024	18,56	13,75

Självklart är siffrorna ingen prognos och ju längre in i framtiden ju mer osäkerhet blir det. Samtidigt ger de en rimlig uppfattning om var vi kan landa givet antagandena. Med dessa siffror i botten finns sen flera sätt att sätta ett värde på bolaget, i grunden använder jag mig av nuvärdet av framtida utdelningar samt uppskattat aktiepris på slutåret i analysen. Det senare sätts med antagande om marknadens krav på direktavkastning eller rimligt P/E tal. Vid värderingen tittar jag i ett fall på de kommande fem åren och i ett fall på alla åtta åren i simuleringen. Jag gör också en värdering endast utifrån P/E tal.

För H&M i detta fall landar jag med 10 % per år i avkastningskrav på en rimlig värdering utifrån grundscenariot på 220 kr. Marknadens värdering ligger högre vilket får tolkas som att den har en lite ljusare syn på bolaget än det som finns antagandena. Egentligen tror jag också att sannolikheten är stor att H&M klarar av att slå de värden jag antagit. Samtidigt finns risken att marginalerna pressas ytterligare, trenden är ju fallande sedan många år.

I min känslighetsanalys där jag lät kapitalersättningsmarginalen falla till 8 % men med alla andra antaganden oförändrade blir pressen väldigt stor på bolaget och om tillväxten ändå ska fortsätta skulle utdelningen behöva sänkas kraftigt. Vinsten per aktie för 2017 skulle t ex bli 7,70 kr. Självklart drabbar detta värderingen av bolaget och i detta scenario blir Morgan Stanleys famösa värdering av aktien på 160 kr fullt realistisk.

När det gäller tillväxten gjorde jag testet att låta den vara 10 % istället, nu tillbaks till 12 % kapitalersättningsmarginal. Den högre tillväxten påverkar självklart värderingen positivt och om jag räknar på samma sätt som i grundscenariot landar värderingen på 240 kr, relativt nära dagens marknadsvärdering.

Sammantaget avstår jag med dagens marknadspris för köp i H&M. De måste visa att botten är nådd för marginalerna innan ett köp kan övervägas. Samtidigt, om de visar en vändning uppåt i marginalerna kan värderingen av bolaget öka rejält.

För andra aktuella perspektiv på H&M läs gärna Lundaluppens "Rapport från H&M" och Fundamentalanalysbloggens "H&M saktar ned".

Simuleringsmodellen utvärderad med fallet H&M

Det första företag jag tittade på med min modell var H&M. Det var efter publicering av årsrapporten för verksamhetsåret som avslutades sista november 2015 och gjordes alltså under tidig vår 2016. Enligt min princip om pessimistiska antaganden för de viktiga nyckeltalen gjorde jag en analys för värdering utifrån scenariot att företaget skulle uppvisa en tillväxt på 7 % per år under de kommande åren, antagandet för kapitalersättningsmarginalen var 12 % under kommande år. Min modell tillåter att jag varierar talen under de olika åren men det är svårt, eller snarare omöjligt, att ha en bra idé om hur variationen i dessa tal kommer att bli år för år. Därför väljer jag normalt att hålla nyckeltalen konstanta över tiden.

Nu finns facit för nästa verksamhetsår, det som jag så att säga prognostiserade i min analys. Egentligen var det ju inte en prognos utan en titt på utvecklingen i bolaget utifrån en pessimistisk syn (som jag hoppades inte skulle besannas). Därför är det egentligen tråkigt att se att jag hamnade så nära i mina antaganden. Tillväxten hamnade på 6,3 % och kapitalersättningsmarginalen på 12,5 %, båda läskigt nära mina antaganden som ju egentligen skulle ses som en slags botten, ett slags rimligt ”i värsta fall” scenario. Även om det är tråkigt att bolaget hamnade på den negativa sidan av de möjliga utfallen har jag ju nu möjligheten att se hur väl min modell fungerade, om antagandena låg nära de verkliga utfallen borde simuleringen, om den är relevant, ge en resultat- och balansräkning som ligger nära de faktiska resultaten. Ett så gott som perfekt fall för utvärdering alltså!

En jämförelse av några storheter mellan min simulering för utgången av verksamhetsåret som avslutas i november 2016 och det verkliga utfallet ser ut så här:

	Simulering	Utfall
Nettoomsättning	193 521 miljoner kr	192 267 miljoner kr
Resultat	17 804 miljoner kr	18 636 miljoner kr
Totala tillgångar	96 761 miljoner kr	98 579 miljoner kr
Skulder	37 045 miljoner kr	37 343 miljoner kr
Soliditet	61,7 %	62,1 %
ROE	38,9 %	39,3 %
Vinst per aktie	10,76 kr	11,26 kr
Utdelning per aktie	9,75 kr	9,75 kr

Jag kan utifrån dessa jämförelser konstatera att min modell för simulering fungerar givet att antagandena är rätt. Men återigen, jag siktar inte på att ha ”rätt” antaganden utan vill lägga dem på en slags miniminivå, sämre än så borde det inte gå. Därför är det ju egentligen en besvikelse att H&M landade så nära mitt scenario.  Nästa steg blir att uppdatera simuleringen för H&M med den senaste informationen men det får bli i ett annat inlägg.

Värdering och analys

Jag bygger mina modeller för värdering utifrån antagen om tre nyckeltal: tillväxten (i nettoomsättning), kapitalersättningsmarginalen samt kapitalomsättningshastigheten. Eftersom det sista av dessa i allmänhet förändras mycket långsamt, eller inte alls, i många bolag handlar det i praktiken om att uppskatta den framtida tillväxten samt de framtida marginalerna.

Med utgångspunkt i den senaste resultat- och balansräkningen samt med hjälp av antaganden om de framtida nyckeltalen simulerar jag därefter framtida resultat och kassaflöden. Mer eller mindre tas möjliga framtida resultat- och balansräkningar fram för det analyserade bolaget. I simuleringen faller värden på framtida utdelningar per aktie ut. Dessa siffror på framtida utdelningar tillsammans med beräkningarna av olika framtida nyckeltal, t ex räntabilitet på eget kapital, ligger sedan till grund för själva värderingen.

Eftersom det är svårt och tidskrävande att göra prognoserna för nyckeltalen väljer jag strategin att anta en pessimistisk hållning och anta att utvecklingen i nyckeltalen blir relativt ofördelaktig för företaget. På detta sätt hoppas jag hitta ett slags minimivärde för företaget, mindre än så borde det i mina ögon inte vara värt. För att få ytterligare känsla för värderingen gör jag också en känslighetsanalys s genom att variera antaganden och avkastningskrav något. Alla dessa räkneövningar ger självklart inte ett värde på bolaget, däremot ger det mig en känsla för om bolaget känns attraktivt att köpa in sig i vid aktuellt pris.

Jag inser att översättningen från antaganden till framtida nyckeltal känns föga minimalistisk och enkel. Det må vara så men eftersom modellen är uppbyggd i kalkylblad kan beräkningarna göras mycket snabbt och dessutom enkelt uppdateras när det kommer ny information i t ex delårsrapporter. 

Om bloggens titel

Vad skriver man i sitt första inlägg på en ny blogg? En retorisk fråga som förmodligen har massor med möjliga svar. För mig känns det naturligt att för mig själv skriva ned vad syftet med bloggen egentligen är, framförallt för att jag själv ska inse syftet med att starta en blogg. För det är ju faktiskt i sig det som är syftet, att jag genom att skriva ned mina tankar får en chans att sortera dem, dokumentera dem och, kanske viktigast, vässa innehållet dem.

Det är dock inte alla mina fria fantasier som kommer att få plats på bloggen. Tanken är att skriva om tre olika perspektiv som alla hör ihop med bloggens namn – Minimalist Value. De tre perspektiven kan kort beskrivas som:

• Värdering av aktier med så liten arbetsinsats som möjligt.
• Värdering av aktier med en pessimistisk hållning för att hitta ett slags minimivärde på företaget som analyseras.
• Att genom att utforska en mer minimalistisk ansats till livet försöka nå och känna ett större värde av detsamma.

Förhoppningen är att nedtecknandet av mina funderingar i slutändan ska kunna ses som en dokumentation av min resa mot ett rikare liv.

Eftersom 2/3 av perspektiven ovan handlar om aktievärdering och jag samtidigt är väldigt privat av mig gissar jag att tyngdpunkten kommer att hamna på värderingen av aktier vilket i sin tur gör att jag antar att detta kan ses som ännu en finansblogg.